En låt kan bli ens fiende!

Nyvaken och trött, som alla andra dagar i stort sett..
Dagen har inte så mycke mer än jobb att erbjuda.
Inatt var det svinkallt när man skulle hem, hela 15 minus grader, va måttligt kallt
att skrapa de jedrans rutorna, o värmen i bilen kom inte allt för snabbt.. men,men..
Inte nog me de så va de typ 12 grader inne på jobbet, inte konstigt att man satt och hackade
tänder o kände sej som en isbit.. huua mej..

Sen känns det som det är meningen att jag ska få en klump i halsen o känna tårarna bränna mot min kind.
Igår så spelades Bon Jovis - Bed of roses sådär 4 ggr på radion igår kväll, och inte nog me de så lyckas den
hitta rätt flera ggr även på min ipod, trots att ja har såndär blandning så det hoppar omkring.. =/
Är ju absolut inge fel på den låten då den har varit en av mina favorit låtar och den är ju sjukt underbar och bra, men det var även Pontus favorit låt, och den spelades på hans begravning.. Så varje gång jag numera hör den så tänker jag tbax på den onda tiden, på begravningen och att han inte längre finns ibland oss..
Mår jätte dåligt och det känns som man måste kämpa extra för att orka förbi de..
Då vill jag bara gråta, gräva ner mej, försvinna. Det är helsikkes jobbigt alltså..
inte nog me de så avslutades kvällen med Knocking on heavens door, även den spelades på begravningen. :(
Det gör ont i mig.
Det får mig även att tänka en del.
Blir nog att dra till kyrkogården i dagarna och lägga nåt fint på daniels och marcus grav... Tiden går, men saknaden består.

Nu äre betala räkningar dax, inte allt för kul, men ett ont måste.

Jag vill tatuera mej igen... dax för den 5.e snart I think..

<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0