Jävla skit dagar.

Man kan säga att nu är det en tid då det inte är meningen att någonting ska
gå bra, allt ska va skit o man ska må dåligt.. Känns så iaf..

Inte nog me att ja saknar Pontus så de gör ont... känns som hjärtat försöker rymma från min kropp.
De jobbigaste var nog igår när begravningsnissarna kom och hämtade honom,och jag satt och förklarade
för min syster dotter varför dom nu hämtade hennes pappa.. och hon undrade mest varför han skulle ha täcke
när han är död.. När dom åkt sen blev de tyst.. ett tomrum..
Att de kan bli så tyst med 12 personer i samma rum :(..
jobbig tid som väntar framöver... Kom tillbaka Pontus.. Kom tillbaka..

Inte nog me de så började jag dagen med att trampa på en glasbit.. Då den borrade fast sej rejält fick jag uppsöka läkare.. Efter att sjuksköterskerna inte klarade av att få ut den fick dom avbryta ett läkarmöte för att
läkaren skulle hjälpa till.. han grävde o jedrar va de gjorde ont. men efter många om och men och aj, så lyckades han få ut den lilla rackaren.. Den va inte stor, men som han sa, de e oftast de små som gör ont..
Är glad att ja slapp både bedövning, röntgen o sånt som han skrämde upp mej me först.. Ont gör de, men de e la mest de ömma..

Så är de väl. en olycka/problem kommer sällan ensam..
Kan sätta mycke på att de kommer fortsätta så här nu.. Inte meningen att man ska må bra nu.
Svårt oxå.. Tårar på min kind.

Nu ska ja på boxpass me andra syrran.. koppla bort tankar o andra dumma elakheter.

See ya..!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0